Bildning och Cirkeln

Thomas Östlund lyfter i artikeln Bildningens mosaik fram frågeställningar rörande bildning. För utbildningar finns väl så konkreta kartor och vad dessa ska leva upp till. Men bildning som så, vad står det för och är det viktigt? Vara en allmänbildad, allmänt orienterad, lärd, polyglott, homo universalis, "know how", doer, med tyst kunskap och så vidare. Egenskaper vi förknippar med bildning.

Östlund ringar in ett antal intressant faktorer. Vilka reser sig upp och säger att de är bildade och vilka törstar efter att peka ut bildade människor? Vem vill vara bildad om covid-19, vilket det då finns alla möjligheter till även om det för stunden dräller av obesvarade frågor. Utöver professionen är det ju många som vill hjälpa till och kan det vara på plats att man är lite initierad. Hade varit förträffligt om människor räckt upp handen och kungjort man är en överdängare på alla aspekter om coronaviruset. Så är nu antagligen inte fallet och hade det varit så hade professionen sett det med stark tvivel.

Östlund närmar sig Bildningens innebörd via några tankespår som ska behandlas:
• En del av dig själv
• Resa utan mål
• Individuell och kollektiv
• Sökande
• Kunskap och bildning
• Bildning och moral

Och utifrån detta utmärks den bildade människan av:
• är intresserad av att se mönster och förstå sammanhang – i livet och samhället.
• är mer sökande än tvärsäker.
• är nyfiken och öppen för människor och företeelser – även de annorlunda och oväntade.
• försöker inse sina handlingars konsekvenser.
• ger sig tid att tänka och reflektera över tillvaron.

Känns som den bildade ska vara lite innåtvänd och kontemplativ. Trump synes mig få svårt att platsa och med viss sannolikhet en hel del andra propagandistiskt lagda politiker. Trump utesluter nu inte att politiker kan passa in i skaran bildade även om de är valda för att företräda vissa intressen – och inte andra – pragmatiskt "tvärsäkert". Vilket närmast är villkor för den demokratiska idéen. Dags datum råder i Sverige samförståndsanda partierna emellan när det gäller covid-19. Vilket då enligt Östlund föreslagna definition ger en känsla av att våra folkvalda är bildade och lämnar över besluten till andra maktapparater i Sverige.

Andra yrkesgrupperingar eller kanske ska man kalla det verksamhetsgrupperingar utifrån utbildningar kan säkert platsa väl in utifrån det som utmärker den bildade. Folk som läst historia, filosofi, religion, idé och lärdom, journalistik eftergymnasialt förvisso med många olika möjliga inriktningar, borde väl ändå bestå en ganska så bred orientering tänker jag. Men visst inget utesluter att man kan vara lite förlorad i sin samtid eller för den delen i någon annan tid. Skulle en utbildad läkare, arkitekt, civilingenjör, civilekonom, socionom, biolog, jurist osv få svårare att platsa in i ovanstående tänk utifrån hög och specifiserad yrkeskvalifikation? Kanske inte trots att de måste vara väl så fokuserad på det de senare tänks klara av att hantera?

Oberoende av vilka övergripande vetenskapliga områden som det humanistiskt-samhällsvetenskapliga, tekniska, naturvetenskapliga eller medicinska kan om man nu vill vara bildad är lite "slängd" i både det ena, andra, tredje och kanske fjärde. Historiskt sett pekar Östlund på förhållandet att de som räknades till de bildade var de som hörde till de lite grann av ovan nämnda eventuellt tänkta yrkeskategorierna, högutbildade och naturligtvis med ett gott inslag frälse. Bildning var inte bara överklassens ideal utan också deras monopol.

När så folkbildningsbegreppet gör entre utifrån olika typer av folkrörelser under 1800-talet säger Östlund:
Även sättet att lära har demokratiska inslag, vilket fortfarande betonas i studiecirklar och folkhögskolekurser. Andra tidiga folkbildningstankar lever också kvar. I folkbildningens gemensamma idéprogram Vägval & Vilja står det att ”folkbildningen möter ett växande behov av bildning … Vi skapar förutsättningar för lärande och möter människors behov av sammanhang, insikt och personlig utveckling”. Det är ord som säkert skulle kunna ha skrivits i folkbildningens barndom".

Bildning och för den delen folkbildning i bemärkelser något hypotetiskt mer omfattande och generellt visavi något mer specifikt utbildat har via det olustiga coronaviruset orienterat mänskligheten mot ett gemensamt bestämt mål kan tyckas. Få om ens några visste i virusets initiala skede vad det handlade om. Medvetenhet om dess framfart har mer eller mindre tvingat fram nyvunna medicinska erfarenheter och för den delen osäkerheter.

Covid-19, coronaviruset eller på det mer medicinska planet sägs i en frågelåda på myndigheten Institutet för språk och folkbildning korrekt benämnas med SARS-coronavirus-2 ’svår akut respiratorisk sjukdom, coronavirus 2’. Siffran 19 i Covid-19 anger det året viruset upptäcktes och vidare att just benämningen Corona är sjukdomen och inte det lilla viruset. Men kan SARS verkligen betyda ’svår akut respiratorisk sjukdom’, SARS är ju en internationell beteckning och är det möjligt att svenskan fått ett internationellt genombrott på det medicinska planet. Så är nog inte fallet för enligt den bildande Wikipedian betyder det ’Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2’. Men visst det är synerligen vältajmat till svenskan men inte samma hand i handske till tyska och franska. Jag ska inte dribbla med dessa "akademiska" kvistigheter utan konstatera att otyget måste ju heta något som fört Pan-Deimos ut på osäkert vatten mellan det sexhövdade monstret Skylla och den livsfarliga ekonomiska strömvirveln Karybdis.

Publicerad: 2020-05-04


Läs mer om Cirkeln i katalogen
Fler artiklar knutna till Cirkeln
Fler tidskrifter i kategori BILDNING & UNDERVISNING



Annons:

Senaste nummer:

2020-05-25
Signum Signum

2020-05-15
Cirkeln 1 2020

2020-05-09
Balder 1 2020

2020-05-03
Glänta 3-4 2019

2020-05-01
SocialPolitik 1 2020

2020-04-23
Opera 2 2020

2020-04-15
Konstperspektiv 2

2020-04-10
Sydasien 2 2019

2020-04-09
Signum 3 2020

2020-04-08
Fjärde Världen 1 2020

2020-04-06
Sydasien 1 2019

2020-04-04
Populär Astronomi 1 2020

2020-04-03
Haimdagar 1-2 2020

2020-04-02
Teatertidningen 1/2020

2020-04-01
Tidig Musik 1 2020
Medusa 1 2020

2020-03-28
Kritiker 53-54 2019

2020-03-26
Med andra ord 102 2020

2020-03-25
KLASS 1 2020

2020-03-18
Amnesty Press 1 2020

2020-03-15
Sydasien 2 2018

2020-03-14
Cirkeln 4 2019

2020-03-09
Hjärnstorm 137 2019

2020-03-07
10TAL 35 2020

2020-03-06
Signum 2 2020

2020-03-05
Sydasien 1 2018

2020-03-04
Akvarellen 1 2020

2020-03-03
Walden 15-16 2019

2020-02-27
Opera 1 2020

2020-02-24
Parnass 1 2020

2020-02-19
Omkonst 8 2020

2020-02-16
Utställningskritik 1 2020

2020-02-12
Byggnadskultur 4 2019

2020-02-09
Med andra ord 101 2019

2020-02-08
Signum 1 2020

2020-02-06
Tydningen 33-34 2020

2020-02-01
Tydningen 31-32

2020-01-16
Accent 8 2019

2020-01-15
Fauna och Flora 4 2019

2020-01-13
Haimdagar 9-10 2019

2020-01-12
Tidig Musik 4 2019

2020-01-09
Aorta 28 2020
Divan 3-4 2019
Medusa 4 2019

2020-01-08
Tiden Magasin 3 2019

2020-01-07
Populär Poesi 43 2019

2020-01-05
Balder 4 2019

2020-01-04
Walden 13-14

2020-01-03
ponton 4 2019

2020-01-02
Nutida Musik 277 2019

Äldre resuméer